Smaller.
Klockan är 03:30. Vinden smeker över trädkronorna. Mörkret får sakta ge efter för ljusets antågande. Jag tänker på alla de där orden som aldrig blev sagda. Ord som byggt bo i mitt medvetande och som längtar efter frigörelse. Jag vill släppa dem lösa, kosta vad det kosta vill. Men tiden är inte rätt. Det är den sällan. Jag börjar undra om rätt tid verkligen existerar, eller om det är något man stjäler, likt en tjuv om natten. Den eviga längtan gör sig påmind, den ekar ihåligt inuti mig. När allt kommer omkring är drömmarna bättre än verkligheten. Människor är dåliga marionettdockor.
Kommentarer
Trackback
