Förändringen.
Det som hände i måndags natt var jobbigt och omvälvande. Det påminde så mycket om alla bråk jag haft med mitt narccissistiska ex och med andra nära personer i min omgivning. Alla de gånger då jag packat min väska och brutit upp. Alla de stunder då jag inte känt mig välkommen någonstans utan flyttat mellan människor, beroende av deras generositet och gästvänlighet. Skillnaden är att jag är mer härdad av livet nu. Jag har sett mer av livet och jag har träffat betydligt fler människor. Jag är inte lika naiv längre och framförallt är jag inte lika destruktiv längre.
Jag har insett att min mamma har väldigt rätt i mångt och mycket. Denna gången är inget undantag; människor träffas och människors skiljs åt. Vid vissa tidpunkter i livet träffar man människor som passar perfekt för en. Men med tiden växer man isär och finner att man inte alls är speciellt lika längre. Kanske är man istället väldigt olika och det som en gång förde en samman är det som kapar banden, för att den andra inte känner likadant längre. Sedan finns det tvillingsjälar som alltid kommer finnas vid ens sida, men tyvärr tror jag att de är väldigt få, vilket också gör dem så speciella.
Jag har varit med om uppbrott mellan mig och en del av mina äldre vänner. Jag har upplevt hur man en dag vaknar upp och inser att det kanske inte finns så mycket att hämta i relationen längre. På något sätt har jag blundat för det för att dessa människor betytt lite extra för mig. De har varit med mig genom så mycket. Följt mig från att jag var ett mentalt vrak till att jag blev en vuxen, självständig kvinna med stolthet och värdighet. De har varit mina stöttepelare och bundsförvanter, människor som jag kunnat dela både glädje och sorg med.
Dessa människor är inga hemska eller illvilliga människor. Men de handlar efter sina egna erfarenheter och projicerar saker på mig, tillskriver mig sådant som kanske egentligen ligger dem närmare till hands än mig. Jag inser att jag kanske har sett ganska onyanserat på dem, att jag glorifierat dem pga. deras förmågor att kunna dissikera andra människor och deras problem, men att jag inte insett att de inte riktigt kan hantera sina egna problem och att det drabbar mig. Kanske gör vi varandra mer skada än nytta. Kanske plockar vi fram det värsta i varandra istället för det bästa. Jag tror inte det finns någon bad guy här, men det känns som om allt har förändrats.
Jag har insett att min mamma har väldigt rätt i mångt och mycket. Denna gången är inget undantag; människor träffas och människors skiljs åt. Vid vissa tidpunkter i livet träffar man människor som passar perfekt för en. Men med tiden växer man isär och finner att man inte alls är speciellt lika längre. Kanske är man istället väldigt olika och det som en gång förde en samman är det som kapar banden, för att den andra inte känner likadant längre. Sedan finns det tvillingsjälar som alltid kommer finnas vid ens sida, men tyvärr tror jag att de är väldigt få, vilket också gör dem så speciella.
Jag har varit med om uppbrott mellan mig och en del av mina äldre vänner. Jag har upplevt hur man en dag vaknar upp och inser att det kanske inte finns så mycket att hämta i relationen längre. På något sätt har jag blundat för det för att dessa människor betytt lite extra för mig. De har varit med mig genom så mycket. Följt mig från att jag var ett mentalt vrak till att jag blev en vuxen, självständig kvinna med stolthet och värdighet. De har varit mina stöttepelare och bundsförvanter, människor som jag kunnat dela både glädje och sorg med.
Dessa människor är inga hemska eller illvilliga människor. Men de handlar efter sina egna erfarenheter och projicerar saker på mig, tillskriver mig sådant som kanske egentligen ligger dem närmare till hands än mig. Jag inser att jag kanske har sett ganska onyanserat på dem, att jag glorifierat dem pga. deras förmågor att kunna dissikera andra människor och deras problem, men att jag inte insett att de inte riktigt kan hantera sina egna problem och att det drabbar mig. Kanske gör vi varandra mer skada än nytta. Kanske plockar vi fram det värsta i varandra istället för det bästa. Jag tror inte det finns någon bad guy här, men det känns som om allt har förändrats.
Kommentarer
Trackback
